astupidgirl

Jag har haft en fruktansvärd helg, med hemska ångestattacker. Men har i vissa stunder lyckats skriva av mig litegrann, trotsallt inte när det var som värst men jag skrev i alla fall. Tänkte först ta steget att lägga ut det på min "riktiga" blogg som inte är anomym, men ångrade mig snabbt när jag insåg att det är delad på facebook inför alla som jag är vänner med, inte vidare smart skulle jag väl påstå. Men så kom jag att tänka på denna blogg som jag har haft en tendens av att glömma bort. Så lägger in det här istället. Så kanske man kan visa någon person därute att den inte är ensam om att må dåligt om den nu skulle göra det.

Det rasar, jag rasar. Jag blir galen, sluta, sluta nu. Jag vet inte vad jag gör, eller gjorde, ångesten kryper sig närmre och närmre. Illamåendet börjar och det vänder sig i magen. Ångesten stannar till en stund, men börjar snabbt igen. Den tar ny starkare kraft, den slutar inte, den vägrar. Musiken dånar i huvudet den ska hjälpa, varför hjälper den inte? Den höjs, behöver den där kicken som den brukar ge, men den kommer aldrig, jag ger upp, kryper ihop i fosterställning och försöker gömma mig, gömma mig ifrån den. Istället fortsätter jag att rasa, fånga mig snälla, dra mig uppåt, jag behöver det. Tappa mig inte, det är mörkt, det är obehagligt, det är nu jag behöver dig. Snälla svara på mina rop.

Hej. Då var man igång igen. Tänkte börja men en uppdatering angående min vecko planering. Låter det som en bra ide? Osäkert. Men det är jue bara jag och eventuellt någon när ute. Finns det ens någon som läser denna blogg? Har svårt att tro det. Men det gör inte mig något. Jag vill bara skriva. Vill bara ha något där det är "gömt" i internet världen. Där ingen kan hitta det... Flummigt inlägg, jo jag vet. Just nu en flummig och jobbig tid.


Nu är det nytt med att lägga ut veckor här på bloggen. Så jag börjar med att skriva vecka 1 och sen får vi se om det fortsätter.

Vecka 1

Måndag - 2-3 naturdietspåsar, ca 330 kcal (för 3 st), 2 promenader m. stavar, ca 30min (minst) styck. Eventuellt 1 timme på gymmet. 3 koppar kaffe. Tuggummi.

Tisdag - 2-3 naturdietspåsar, ca 330 kcal (för 3st), 1 promenad m. stavar, ca 1 timme. 3 koppar kaffe. Tuggummi.

Onsdag - 2 naturdieter, ca 220 kcal. 2-3 promenader m. stavar, 30 minuter minst per gång. 1 timme på gymmet, 3 koppar kaffe+tuggummi.  

Torsdag - 3 naturdieter, ca 330 kcal. 1 promenad m. stavar/ lätt joggning, ca 30 min. 3 koppar kaffe + tuggummi.  
Fredag - 2 naturdieter, ca 220 kcal. 2-3 promenader m. stavar, ca 30 st. 3 koppar kaffe + tuggummi.

Lördag - 3 naturdieter, ca 330 kcal. 1 promenad m. stavar + 1 joggning tur. Gymmet 1 timme. 3 koppar kaffe + tuggummi.  
 
Söndag - 3 naturdieter, ca 330 kcal. 2 promenader m. stavar, 3 koppar kaffe + tuggummi.

Schemat kan skilja något då jag kan bli inringd för jobb närsomhelst. Kommer förhoppningsvis berätta hur det går under veckans gång.

Vad ska man göra när man känner att allt bara går åt helvete? Kroppen är äcklig och mer äcklig blir den för varje dag. Att se sig själv i spegeln är något fruktansvärt. Enligt vågen har jag gått ner nästa 15 kg men enligt mina egna ögon har jag bara gått upp en jävla massa kilon, fettet väller över på varenda liten del utav min kropp. Lärarna, kompisarna och alla i min närhet pratar om hur mycket jag har gått ner, frågar lite försiktigt hur mycket jag har gått ner och hur jag har gjort det på sån kort tid. Och vet ni vad jag svarar? Jag blir helt tyst, försvinner in i mina tankar och blir helt frustrerad över att jag inte ser det, ser inte jag något så ser inte någon annan det heller. Men efter en stund svarar jag att jag har gått ner något kilo, men att jag inte riktigt vet hur mycket då jag inte bryr mig. Dock ser jag att de inte går på det då alla vet hur jag varit förut, hur sjuk jag har varit och sedan ser de även att jag inte är mig själv, jag stänger in mig själv och jag är inte glad på samma sätt. Gömmer mig en hel del och är både blek, kall, yr och har nästan svimmat flera gånger. Orkar inte gå upp för trappan i skolan utan att det svartnar för ögonen. Men det här stoppar inte mig, utan det får mig bara att fortsätta. Jag ska i min studentklänning om det så är det sista jag gör. Helst ska den sitta så löst att jag får sy in den lite också. Jag ska klara det här. Jag ska bli smal, äckel fettot kommer inte vara ett äckel fetto när jag är klar.

Have a nice day <3

Sitter är med en ångest som inte är utav denna värld. Illamående och jävligt korkad. Idag har jag varit på resturang med pappa och Daniel (nej det gick inte att undgå, var ett måste) så då tryckte jag äcklig schnizel med pommes till. Och jag vill baara spy efteråt. Sedan när vi kom hem så hade han köpt morotskaka till mig en sån där liten bit och den fick jag inte heller gå utan. Och när jag kom hem till mamma, ja då hade hpn köpt choklad, lyckades jag hålla mig ifrån den? Svaret är NEJ! Det här är vad jag ätit idag. Och det är långt över 300-500 kcal som jag ska ligga på under en dag. Det är är ta mig fan över 1000 kcal. Vad fan är det med mig? Jag orkar inte, jag vill spy, jag är en svag, äcklig och FET kossa. Hur kunde jag? Jag hade ju kontroll och jag bara släppte på den! Jag är en jävla idiot. Hur ska jag ta mig igenom natten? Jag måste se till att träna som tusan imorgon, minst 500 kcal ska förbrännas. Usch jag står inte ut med mig själv.



Den här kroppen kan jag ju glömma innan studenten. Nu är det bara 95 dagar kvar och jag har så många kilon kvar. Jävla ÄCKEL!

Hej, det var länge sen. Själv sitter jag i skolan på ett lov, eftersom jag äter så "lite" som jag gör så har jag ingen koncentration vilket har gjort att jag kommit efter väldigt mycket. Så nu sitter jag här och ska försöka plugga ikapp några utav alla mina arbeten. Men lite update från alla dessa månader som jag inte har skrivit.

Jag har lyckats gå ner 12 kg på tre månader, vilket gör mig väldigt glad även fast att 12 kg inte är mycket på tre månader när jag vet att jag kan bättre. Men nu har vågen stått still ett tag vilket inte gör mig värst glad om man säger så. Jag tränar som jag vet inte vad, jag tränar väldigt mycket, äter nästan inget men ändå rör sig inte vågen neråt. Jag hoppas att det blir ändring på det den här veckan, för jag har som mål att ha gått ner fyra kg till innan min praktik. Praktiken är väldigt snart om man säger så. Bara en vecka eller något sånt kvar. Men jag ska ner, jag måste verkligen det. Men jag känner att kontrollen har börjat komma tillbaka sakta men säkert vilket är en grym känsla.

Nu ska jag se till att få något gjort.

Det borde inte vara tillåtet att må som man gör. Att behöva må så dåligt varje dag, varje timme, varje minut och varje sekund. Varför är det så? Jag skulle så gärna vilja att man kunde ta bort alla känslor eller åtminstone bara släppa allt som är jobbigt. Det tar så mycket på krafterna. Jag sover inte ordenligt längre vilket betyder att jag inte orkar med skolan så som jag en gång har gjort. Alla i skolan har börjar fundera, jag måste se till att ändra det. Nu ska jag sova en stund. Ha det bra.

Sitter i skolan. Mår illa som tusan. Alla skulle äta pizza för vi har infokväll på skolan. Något som fick jag att bara spy av lukten. Så jag smet iväg tyst som en mus och satte mig i min mentorssal. Nu sitter jag och vill bara kräkas av tanken på pizza, känner lukten en hel jävla våning upp. Och jag kan verkligen se hur fettet bara sätter sig fast om jag skulle ens röra bomben. Hoppas som tusan på att min mentor inte har märkt att jag varit borta för då vet jag vad hon kommer göra. Nej nu kom hon in här, ha det bra.

Min kontroll är borta. Jag vill ha den tillbaka. Fattar inte hur några personer kunde låta mig styras och göra om mig. Jag behöver få tillbaka den. Jag klarar inget längre. Varför jag gör jag inte det? Och alla mina kompisar vill alltid äta mat. Hela jävla tiden. Varför? Min kropp är borta, jag är en fet jävla gris, eller rättare sagt stor fet elefant. Jag är äcklig, en äcklig jävla elefant. Fy fan!

Jag orkar inte mer. Men jag orkar inte ge upp heller. Varför blir allt jag gör fel? Jag gör allt med maten rätt. Ändå står vågen stilla eller på plus. Aldrig på minus. Varför? Snart är det stort 75 års kalas för farmor och farfar och sen fyller en tremänning år, men jag vill inte visa mig. Jag mår illa. Att se sig själv i spegeln är avskyvärt. Behöver någon, något rättare sagt vad som helst som kan stötta mig. Som verkligen är i min sitution. Jag är fet, jag vill inte vara det längre. PMS och ingen viktnedgång fy fan. Inte undra på att kompisar drar sig undan när jag har alla mina humörsvängningar. Igåt började mitt liv med rakbladen igen. De bästa vännerna jag någonsin haft. Sviker än aldrig när man väl har börjat.

Men jag säger bara en sak. Det är inte en lösning på ens problem. Man fastnar i skiten och kan inte släppa den sen heller så alla som tror att den kommer att lösa något, skippa det. För den kommer bryta ner er som fan om ni ger er in på det. Ni kommer få ångest efter varje gång ni gjort det och ni kommer må dubbelt så mycket dåligare om ni gör det. Så snälla, försök att hålla er borta, jag skulle göra vad som helst för att vrida tillbaka klockan ca 7 år. 7 år är bortkastade på några jävla rakblad. Snälla ta in den här för jag vill inte att ni ska vara om det här. Jag har varit fast i ca 7 år och det är ett rent helvete. Om inte för er skull gör det isåfall för min skull. Jag vill inte att ni ska behöva må så här. Det ska ingen behöva göra.

Jag sitter redan nergrävd i skiten och gräver mig ibland upp och ibland ner. Så är det bara och vissa tillfällen kan jag klara mig några månader medans andra klarar jag mig inte ens i ett dygn. Håller er borta....

Det som jag sa till mig själv att inte göra med har hänt. Inte bara en gång utan flera gånger. Det var länge sedan sist. Förra veckan åt jag makaroner och köttfärssås och blev sådär riktigt äcklad. Något som slutade med huvudet över toalettstolen. Hur kunde jag? Det värsta var att jag mådde så himla mycket bättre efteråt fram tillsdess att jag förstod vad jag hade gjort. Inte nog med det, det hände inte bara då utan två tre gånger under samma vecka. Och så har vi idag då. Dagen då jag kommer hem stoppar i mig en hel del pommes frites i ren hetsätning och slutar även här med att hamna ovanför toaletten. Men idag gick det inte riktigt som jag tänkt mig. Fick inte upp ett skit. Jag antar att jag inte mådde tillräckligt illa som jag annars brukar göra. Så nu sitter jag hör med en ångest stor som ett hus. Så det blir en lång promenad och cykling sen när mamma och lillebror har åkt ner till hans konfa.

Helvete vad jag mår illa. Hela tiden, sura uppstötningar är gärna med i bilden också. jag fattar inte. Men jag säger bara en sak. Det håller min aptit bort så jag är nöjd, så jag är ganska glad för det vill jag lova. Men jag har ett beskymmer. Min "mattant" frågade idag om jag inte skulle äta och dum som jag är tittar jag ner mot golvet och säger nej. Bara nej, är jag helt dum eller? Men hon verkade inte misstänka något som tur var. Men det kommer nog. Vi har gått i skolan i snart två/tre veckor? Och jag har inte ätit en enda gång i skolan sen vi började. Och är det någon som märker något så är det hon eftersom hon alltid står där och hjälper en men maten då jag är laktosintolerant. Herregud tänk om det kommer fram till min mentor. Nej men nu får jag väl lugna ner mig, jag kan spela bort allt. Jag är bra på alla lögner. Det här ska gå så bra så. Det vara bara en dum grej idag. Bara en grej som ingen borde haka upp sig på eller?

Jag har tappat bort mig helt den här veckan. Allt har varit så himla jobbigt. Förlåt för att det har gått ut på er. Jag ska se till att skriva oavsett hur jag mår. Okej!? Vikten har int gått ner mer än 2 kg vilket gör mig irriterad. Det ska bli mer den här veckan. Men den vill helt enkelt inte. Men den måste. Jag måste få av mig alla kilon så fort som möjligt. Jag vill bli fin. Jag vill känna känslan när vågen står på 50 kg. Jag vill slippa gömma mig. Jag avskyr min kropp och det har jag altid gjort. Jag måste få allt bort. Och speciellt när det är studenten om ca 10 månader. Jag vill kunna gå i fina kläder som alla andra och bara va. Men kommer jag att få känna den här känslan? Jag måste det för annars kommer jag inte orka med att leva. Det är hemskt. Helt fucking hemskt. Så snälla låt mig få bli fin!

Jag ska snart på kalas och hur det ska gå har jag ingen aning om. Det kommer säkert sluta med att man hänger över toalettstolen. Vad ska man göra? Hur ska man klara av att sitta bland alla och äta? Jag hatar att äta bland folk. Och jag fick reda på att vi ska äta middag där. IDAG!. Efter att jag hade ätit min lunch. Hade jag vetat det här hade jag inte ätit igår eller idag. jag blir galen. Jag kommer få träna mig igenom hela natten. I natt tränade jag en timme och det gav en hel del, så det är jag jätte glad över. Men det kommer jag ha gått upp nu när vi ska bort. Jag vill inte. Jag vill bara inte. Rädda mig någon.

Nu ska jag hoppa in i duschen för att sedan dra mig ut i skogen på en långpromenad. Eller om jag tar en kort nu och sen kort sen. Så får det nog kanske bli, så att jag fördelar det lite. Jag älskar skogspromenader. Gör inte ni det? =) Nej om man skulle duscha då så att det blir lite verkstad. Just det. för er som undrar hur det gick med vikten. Den gick neråt till X4,9 igår när jag la mig visade den ju X5,4 Så det är några hg mindre iallafall.

Förövrigt fick jag äta tjockpannkaka idag också, så ångesten sitter i idag också. Men inte riktigt lika då jag tog mindre än igår. Så nu ska jag ta mitt laxerande droppar och sen lägga mig och se om man kan somna.

Dagens intag:

Frukost: - citronlemonad
Lunch: tjockpannkaka
Middag: -
Mellanmål: 1 nektarin 57 kcal, 1 banan 104 kcal, 1 äpple 59 kcal.

Eftersom jag inte vet hur mycket tjockpannakakan har kalorier så sätter jag 500 kcal på den. Vilket betyder att jag har fått i mig 720 kcal.

Herregud. Inte undra på att vågen visade 4 hg mer nu på kvällen än i morse =( Jag har inte tränat idag heller, det ända jag har gjort är att jag har gått på stan och cyklat lite. Men det är absolut INTE tillräckligt. Så jag hoppas att jag inte har gått upp något när jag vaknar imorgon. I morde visade vågen på X5,0 och nu visade den på X5,4. Så ska det inte vara imorgon hoppas jag. Den ska ner så är det bara. I måndags när jag började visade vågen på X7,3. 

IMORGON SKA DET BLI EN SÅ MYCKET BÄTTRE DAG ÄN BÅDE IDAG OCH IGÅR!